sweonedirectionlove -

Part 8 - Do never leave me.

Jag vaknade av att det lät från köket, men jag orkade inte gå upp. Jag lät min hand glida över till Harrys sida av sängen. Men ingen låg där. Jag öppnade förvånat ögonen och satte mig upp. Var var han? Jag satte som vanligt på mig ett par sockar och gnuggade mig i ögonen. Jag reste mig upp och kastade en blick på klockan. 8. Jag gick till badrummet. Jag tittade mig i spegeln, jag såg förfärlig ut. Men jag orkade inte göra något åt det. Jag gick ut till köket. I dörröppningen såg jag Harry stå och göra frukost. Han hade bara ett par mjukisbyxor på sig.

- Oh, hi babe, sa vände sig om. I did'nt hear you.

Sedan stirrade han på mig. Hans hår var ännu lockigare än vanligt, han såg väldigt söt ut.

- Harry? What is it? You stare you know.

- Sorry, It's just that.. You look so damn beautiful, sa han.

Utan att vänta på svar så vände han sig om och fortsatte med frukosten. Jag smög fram och kramade honom bakifrån.

- Yeah, sure... mumlade jag. What are you doing?

- Pancakes!

- Oh, yummy!

Efter att vi hade ätit frukost så gick vi in till kläderna och bytte om. Eftersom att det var så varmt ute så valde jag ett rött linne med ett par USA shorts. Sedan lät jag håret vara eftersom att det hade blivit lockigt efter flätan jag sovit med. Harry kom in och tittade på mig. Sedan gick han mot sin hylla och klädde på sig. Jag skrattade när han tog på sig ett par röda chinos, en vit t-shirt med USA tryck, och en svart kavaj och ett par vita converse.

- Now we match! sa han och log stort.

- Harry, sa jag plötsligt och mitt glada ansikte försvann.

- What? han blev allvarlig.

- The fans will hate me.

- No, they wont. If they are true fans should they be happy for me. And they should understand that their hate don't make any difference in my love for you, sa han. Han lät lite småarg i rösten.

- Take it easy, I did'nt thought so either, sa jag.

Plötsligt plingade det på dörren och jag gick iväg för att öppna.

- Hey Lou! sa jag och kramade om honom.

- Hi Alicia! Gosh you look great. You have to stay close to Al so no one gets a hold of her Harry! ropade han in till Harry.

Jag skrattade. Harry kom in till oss och lade den friska armen runt mig.

- How do you feeling? frågade Louis oroligt.

- I'm great. I've never felt so good actually, sa Harry.

- Oh good, sa Louis och log.

Sedan tittade han på Harry och dem fick den där "Larry-blicken". Jag log.

- She's coming with us today Lou, sa Harry och tog på sig en röd mössa - fastän det var mitt i sommaren.

- Okay, great.

Innan vi gick ut så lät jag min röda lilla digitalkamera glida ner i fickan.

Vi följde med Louis ut till bilen och Harry satte sig i baksätet med mig.

- What kind of interview is it? frågade jag.

- Sugarscape, sa Louis.

- Oh, great, then it's not a public, right?

- No, it's just us and the interviewers, sa Harry och log.

- How will the others get there? undrade jag.

- By bus, I think they're already there, sa Louis.

- Okay. I brought my camera, so I can film and photograph! sa jag.

- Yeah, nice! sa Louis.

När vi var framme så öppnade Harry snabbt bildörren och sprang runt bilen. Han öppnade min bildörr, placerade ena armen bakom ryggen, hållde fram den friska armen mot mig och lutade sig lite fram. Jag fnissade.

- Thank you! sa jag, tog hans hand och gick ut.

Louis skrattade och vi gick mot byggnaden och in.

- Hey guys!

Det var Zayn, Niall och Liam som ropade. De sprang fram till oss och kramade om oss.

- Are you allright? frågade Niall och tittade på bandaget.

- Yeah, I'm great, sa Harry och log.

- Guys, are you ready? Det var Sarah som skulle intervjua killarna som ropade.

- Coming! ropade Zayn och vi gick in till rummet.

- We can start with all of you, sa Sarah.

- Right.

Killarna satte sig i soffan och jag satte mig mellan Sarah och mannen som filmade intervjun. "Pling", lät det när filmkameran sattes igång.

- So, hello guys! sa Sarah.

- Hi!

- What's happened in recent weeks? frågade hon.

- I ran into a car accident, sa Harry enkelt.

- Oh no, what happend?

- We don't know eather Harry, tell us! sa Niall.

- I would take a taxi into town, and yeah, I don't remember so much... There was a car from the wrong direction and then everything went black... sa Harry lungt.

Jag fick tårar i ögonen när jag tänkte tillbaka på allt. Sjukhuset och min reaktion när jag fick reda på vad som hade hänt. Jag torkade snabbt bort en tår med handen som var påväg ner för min kind.

Harry såg mig. Han kastade en snabb blick på mig och sedan sa han:

- But, It's over now. I'm feeling just perfect.

Jag log lite mot honom.

- I wonder why he's feeling so "perfect", sa Niall ironiskt och skrattade.

Harry tittade ner i golvet, log och tittade upp igen. Louis lade en arm runt hans axlar och skrattade.

Sarah såg nyfiken och frågande ut.

- It's something you have'nt told us, is'n it Harry? frågade Sarah.

- Uhmm.. mumlade han.

De andra killarna skrattade. Jag gjorde som Harry, log och tittade ner i golvet - fastän jag inte var med på film.

- She sits there, sa Louis och pekade på mig. Han tittade på Harry, log och rufsade om håret på honom.

- Oh, really? Sarah tittade imponerat på mig. I thought you were just friends.

- We were, sa jag plötsligt.

- Oh, you mean... började Sarah. Louis började skratta.

- Alicia, why don't you sit down with the boys? sa Sarah gillande.

Jag rodnade och reste mig up.

- Come here, sa Harry och bredde ut armarna mot mig.

Jag satte mig i hans knä samtidigt som jag tänkte på hur mycket fansen kommer hata mig. Men jag försökte tänka på vad han sagt och då gick det bra.

- So, is it something else you have'nt told us? frågade Sarah.

- Not exactly... började jag.

- I have move in to Alicias place, sa Harry. Han pratade fortfarande som om det vore det självklaraste i hela världen.

- Harry... viskade jag.

Han låtsades inte om mig.

- Oh, how cute! sa Sarah.

Niall började skratta.

- How old are you Alicia?

- I'm 16, sa jag.

- Well, Harry, 16? Wow, sa Sarah.

Harry hostade till och rodnade igen.

När intervjun var över så tog jag lite kort och sen körde Louis oss hem igen. Vi gick in i huset och jag gick till vardagsrummet och satte mig med min dator i soffan. Jag gick in på youtube och såg att klippet redan kommit ut och att det hade fått 100 000 views redan. 300 dislikes.

Harry kom in och satte sig bredvid mig, han satte sin dator i knät precis som mig. Jag stirrade på det röda dislike-strecket, och Harry såg det.

- Babe... han tittade på mig, men jag vände om blicken.

Han loggade in på twitter, och jag gjorde samma sak.

Jag hade haft över 400 000 följare dagen innan, och nu hade jag förlorat några tusen. Folk hade tweetat "you are ugly" och "you does'nt deserve Harry". Det fanns snälla tweets också, men dem fanns inte i min tanke.

Harry såg min andra reaktion och han fick ett argt ansiktsutryck.

Hans fingrar flöt snabbt över tangenterna och jag förstod att han hade skrivit en ny tweet.

Harry reste sig upp och jag såg honom gå bort mot köket. Jag gick in på hans twitter och mycket riktigt, där var en ny tweet.

"Guys, Alicia is devastated over hate, and I understand her. You have to quit. Hatred will not make me stop loving her, on the contrary. She needs more love than ever right now."

Jag kände tårarna i ögonen och jag sprang in till köket och kastade mig i Harrys famn.

- Do never leave me, viskade jag i hans öra.

Han torkade bort mina tårar och suckade.

- I promise.