Part 3 - Ever since I first saw you

Jag vaknade av havets vågor som slogs mot varandra. Jag drog upp min mobil ur fickan och slog på den. Den visade tiden 06:32. Jag tittade på Harry, han var så söt när han sov.
Jag försökte somna om, men det gick bara inte. Istället gick jag ut och satte mig på stocken vi hade suttit på dagen innan. Det var disigt ute, och ganska kallt. Jag kände en vibration i min ficka, så jag tog upp mobilen för att kolla smset.
"Where are you?" stod det.
"Come out" skrev jag.
Jag hörde att dragkedjan till tältet drogs ner och ut kom Harry. Han såg verkligen nyvaken ut, men han var lika charmig som vanligt.
- Hey, sa han och tog min hand. Han reagerade blixtsnabbt.
- Al, you are cold like ice!
Harry gick in i tältet igen och kom ut med en filt. Han svepte den om mig och satte sig sedan igen.
- You're very quiet, are you all right? Han tittade på mig med sina vackra ögon.
- I just can't understand that my parents are gone, but I do have the most wonderful family you can imagine. I love my life, Harry.
Han log, men svarade inte.
- Alicia, we all are going to live in an apartment together for a while, we've talked about it and we think you should stay with us. I could never manage to live by myself, you must rest awhile.
De brydde sig verkligen om mig. Allihopa. Det kändes overkligt på något sett.
- Stay with you guys?
Jag förstod det inte. Jag hade bott själv hur länge som helst.
- Yeah, would you like that?
Jag kramade om honom och drog händerna genom hans lockiga hår.
- I would love it, viskade jag i hans öra.
Han skrattade lite.
-Well, what are we going to do? It's only seven o'clock, sa Harry.
- I really don't know! Wait here.
Jag lade ifrån mig filten och skuttade in i tältet. Det jag inte tänkte på var att Niall låg och sov där inne. Ett högt stönande hördes. Jag tog försiktigt fram min stora gråa munktröja ur väskan och drog den över huvudet. Sedan gick jag ut till Harry igen.
- Come on, sa jag och tog honom i handen.
Vi gick längst stranden i morgondiset. Ingen männsiska syndes någonstans. Vi var helt ensamma på stranden, Harry och jag. Jag var mycket kortare än honom, och jag kände mig liten när jag ställde mig framför honom. Jag lät mina fingrar flätas ihop bakom Harrys nacke och han hållde beskyddande i mig. Jag lutade mitt huvud mot hans bröst och kände hans värme. Jag kände hans läppar på mitt hår.
- I've been in love with you ever since I first saw you, sa han.
En tår föll ner för min kind, han såg den.
- Don't cry sweetheart, han torkade bort tåren.
- I only cry because i'm so happy, sa jag tyst.
Jag tittade in i hans smaragdgröna ögon. Tänk att något levande kunde vara så vackert. Jag drog händerna genom hans hår. Han blundade och log lite. Jag fnissade, ställde mig på tå och kysste hans perfekta läppar.
- Maybe we should wake the others now, sa Harry.
- Yeah. Jag skuttade iväg till vårat tält och kröp in.
- Niall, time to get UP! Sa jag.
- Yeah... sure... mumlade han och vände på sig.
Jag suckade, skakade på huvudet och gick ut igen. Harry skrattade. Det var enklare att väcka de andra.
- Eleanor, time to get up!
Hon satte sig upp på en gång och gnuggade sig i ögonen. Louis hade märkt att Eleanor satt sig upp, och han vaknade också.
- What time is it? Undrade han.
- I'ts only 7:30, but me and Harry have been awake a hour, so I thought that you should get up.
Louis slog till Liam så han vaknade med ett vrål. Zayn vaknade också och till sist var alla ute ur tältet.
- Where are Niall? Frågade Zayn.
Jag pekade mot tältet.
- I could'nt wake him up!
- Tell him that the breakfast is ready, then he wakes up, sa Zayn med ett flin.
Han gick in till Niall och det tog inte lång tid förrän de kom ut.
- So what have you been up to guys? Louis knuffade lätt på Harry och mig, men vi sa ingenting.
Niall avbröt tystnaden.
- Are you going to stay with us in London Al?
- Yeah, I'm so grateful. It will be so much fun! Sa jag och kramade alla.
- Just try to not fell in love with her Lou, sa Eleanor lekfullt.
- No, I'm all yours! And I think Alicia is all Harrys now, am I right? sa Louis.
Jag log.
Jag vaknade av havets vågor som slogs mot varandra. Jag drog upp min mobil ur fickan och slog på den. Den visade tiden 06:32. Jag tittade på Harry, han var så söt när han sov.
Jag försökte somna om, men det gick bara inte. Istället gick jag ut och satte mig på stocken vi hade suttit på dagen innan. Det var disigt ute, och ganska kallt. Jag kände en vibration i min ficka, så jag tog upp mobilen för att kolla smset.
"Where are you?" stod det.
"Come out" skrev jag.
Jag hörde att dragkedjan till tältet drogs ner och ut kom Harry. Han såg verkligen nyvaken ut, men han var lika charmig som vanligt.
- Hey, sa han och tog min hand. Han reagerade blixtsnabbt.
- Al, you are cold like ice!
Harry gick in i tältet igen och kom ut med en filt. Han svepte den om mig och satte sig sedan igen.
- You're very quiet, are you all right? Han tittade på mig med sina vackra ögon.
- I just can't understand that my parents are gone, but I do have the most wonderful family you can imagine. I love my life, Harry.
Han log, men svarade inte.
- Alicia, we all are going to live in an apartment together for a while, we've talked about it and we think you should stay with us. I could never manage to live by myself, you must rest awhile.
De brydde sig verkligen om mig. Allihopa. Det kändes overkligt på något sett.
- Stay with you guys?
Jag förstod det inte. Jag hade bott själv hur länge som helst.
- Yeah, would you like that?
Jag kramade om honom och drog händerna genom hans lockiga hår.
- I would love it, viskade jag i hans öra.
Han skrattade lite.
-Well, what are we going to do? It's only seven o'clock, sa Harry.
- I really don't know! Wait here.
Jag lade ifrån mig filten och skuttade in i tältet. Det jag inte tänkte på var att Niall låg och sov där inne. Ett högt stönande hördes. Jag tog försiktigt fram min stora gråa munktröja ur väskan och drog den över huvudet. Sedan gick jag ut till Harry igen.
- Come on, sa jag och tog honom i handen.
Vi gick längst stranden i morgondiset. Ingen männsiska syndes någonstans. Vi var helt ensamma på stranden, Harry och jag. Jag var mycket kortare än honom, och jag kände mig liten när jag ställde mig framför honom. Jag lät mina fingrar flätas ihop bakom Harrys nacke och han hållde beskyddande i mig. Jag lutade mitt huvud mot hans bröst och kände hans värme. Jag kände hans läppar på mitt hår.
- I've been in love with you ever since I first saw you, sa han.
En tår föll ner för min kind, han såg den.
- Don't cry sweetheart, han torkade bort tåren.
- I only cry because i'm so happy, sa jag tyst.
Jag tittade in i hans smaragdgröna ögon. Tänk att något levande kunde vara så vackert. Jag drog händerna genom hans hår. Han blundade och log lite. Jag fnissade, ställde mig på tå och kysste hans perfekta läppar.
- Maybe we should wake the others now, sa Harry.
- Yeah. Jag skuttade iväg till vårat tält och kröp in.
- Niall, time to get UP! Sa jag.
- Yeah... sure... mumlade han och vände på sig.
Jag suckade, skakade på huvudet och gick ut igen. Harry skrattade. Det var enklare att väcka de andra.
- Eleanor, time to get up!
Hon satte sig upp på en gång och gnuggade sig i ögonen. Louis hade märkt att Eleanor satt sig upp, och han vaknade också.
- What time is it? Undrade han.
- I'ts only 7:30, but me and Harry have been awake a hour, so I thought that you should get up.
Louis slog till Liam så han vaknade med ett vrål. Zayn vaknade också och till sist var alla ute ur tältet.
- Where are Niall? Frågade Zayn.
Jag pekade mot tältet.
- I could'nt wake him up!
- Tell him that the breakfast is ready, then he wakes up, sa Zayn med ett flin.
Han gick in till Niall och det tog inte lång tid förrän de kom ut.
- So what have you been up to guys? Louis knuffade lätt på Harry och mig, men vi sa ingenting.
Niall avbröt tystnaden.
- Are you going to stay with us in London Al?
- Yeah, I'm so grateful. It will be so much fun! Sa jag och kramade alla.
- Just try to not fell in love with her Lou, sa Eleanor lekfullt.
- No, I'm all yours! And I think Alicia is all Harrys now, am I right? sa Louis.
Jag log.


Nästa kapitel kommer då imorgon, OM JAG HINNER! Inte säkert, men jag tror det. :) 
/ Johanna

Kommentarer
Postat av: Pia!

Super bra, längtar tills imorgon!

2012-04-24 @ 17:48:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback